Beslut man fattar på väg mot toppen

Ända sedan barndomen i småstaden Laxå har Fredrik Sträng varit oerhört höjdrädd. Det har inte hindrat honom från att bestiga några av de högsta topparna i världen.

Han har deltagit i expeditioner till 13 berg, som sträcker sig mer än 8000 meter över havsytan.

Fredriks erfarenheter av höga berg har gett honom kunskap både om överlevnad och om hur beslutsprocesser fungerar. Han har deltagit i forskningsprojekt om hjärtsvikt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Bergsbestigning handlar om överlevnad i en miljö som är ogästvänlig och kan vara direkt fientlig. Det ställer stora krav på ledarskap och kommunikation.

Ett år efter tillbudet på K2 i augusti 2008, då elva bergsklättrare omkom, kontaktade Handelshögskolan vid Umeå universitet Fredrik. Det fascinerade forskarna att han bestämde sig för att vända, trots stora uppoffringar och kollektivets beslut att fortsätta framåt.

De sa att de ville intervjua honom för en studie. Fredrik sa först nej, men när de berättade att organisationer kunde lära av hans erfarenheter ändrade han sig. Liksom beslutet på K2 fick detta stor betydelse för honom själv.

– Jag kände att det här faktiskt kan hjälpa människor, och det var det som blev min motivation. Att försöka ta reda på vad det är som bidrar till att man vill gå åt ena eller andra hållet i en pressad situation, säger Fredrik.

Han tycker det var förlösande att få delta i forskningsprojekt och är glad över att man kontaktade honom. Institutionen samarbetade också med flera av Fredriks kolleger.

I den posttraumatiska stress han upplevde fick han redskap och verktyg för att processa och behandla sina känslor. Tillsammans med universitetet bestämde sig alpinisterna för att genomföra experiment på flera andra berg.

Det de kom fram till är att det är väldigt lätt att bara lita på den framförvarande. Besluten man fattar när man är på väg mot toppen liknar ofta beslutsprocesserna i en organisation. På samma sätt kan det handla om liv och död för företaget.

– Man låtsas som om det regnar. Man ignorerar elefanten i rummet, säger Fredrik.

Ofta handlar det om magkänsla, eftersom magen tänker och reagerar snabbare än vad hjärnan mäktar med. Den ska analysera och processa och sätta det hela i en kontext. Och det krävs mod för det. Något som organisationer behöver träna på är att kommunicera och inte vara rädda för att trampa några på tårna.

Fredrik menar att man måste kombinera säkerhet med intuition och analys.

– Det kan vara svårt att tala om en olustig känsla man har, när andra kanske förväntar sig fakta, säger han.

Insikterna från forskningsprojektet har gjort att Fredrik fått i uppdrag att föreläsa för bolag, som ställer höga krav på säkerheten och där man hela tiden vill bli bättre.

Uppdragen har varierat allt från Dyno Nobel i USA till Energiföretagen i Sverige, berättar Fredrik. Han ger inte upp drömmen om K2. Redan nu har han påbörjat träningen inför sin återresa nästa år.

– Ge aldrig upp men vet dina begränsningar, säger han.