Once Upon a Time in America
(1984)
Betyg: 
Sergio Leones mästerverk om brott och svek handlar om fattiga judiska invandrare, som slår sig upp till toppen eller misslyckas i USA. Once upon a Time in America är den sista fristående delen i Leones trilogi om de mörka sidorna av den amerikanska drömmen.
I motsats till hans båda föregående verk, Once upon a Time in the West (1969) och A Fistful of Dynamite (1971), tilldrar sig denna film på den amerikanska östkusten under 1900-talet. Imponerande är inte minst rekonstruktionen av autentisk stadsmiljö under tre olika tidsperioder. Sammanlänkningen av olika skikt påminner om hur Coppola återger skilda händelseförlopp i Gudfadern 2.
I inledningen av filmen befinner vi oss i New York någon gång på
1930-talet. Ett gangstersyndikat jagar småhandlaren Noodles, och vi
får veta hur flera av hans vänner blivit
dödade. Själv gömmer han sig på en kinesisk
teater, som även rymmer en opium-håla.
Under inverkan av en pipa narkotika minns Noodles sin uppväxt — tillsammans med Cockey, Patsy, Deborah och Fat Moe på Manhattans Lower East Side ungefär tio år tidigare, då de lovat varandra att alltid hålla ihop — men Noodles återupplever också händelser som inträffat nyligen, efter att han avtjänat sitt långa fängelsestraff. I en slags prekognitiv förnimmelse får vi dessutom blicka 35 år framåt, då berättelsen slutar (en episod utan motsvarighet i den bok manuset bygger på).
Once upon a Time in America, som är mer än tre och en halv timme lång, har stundtals en sömngångaraktig karaktär med sparsam dialog utan att man fördenskull uppfattar filmen som långsam. Detta mycket tack vare soundtracket. Ennio Morricone, som skrev det mesta av originalmusiken innan filminspelningen ens var påbörjad, använder på ett kreativt sätt panflöjt, som framhåller hur allt som till sist återstår är en dröm uppfattad genom ett opierus. Liksom i Once upon a Time in the West är den som spelar samtidigt en av karaktärerna i filmen.
Leone var från början påtänkt som
regissör till Gudfadern men
valde att göra denna hyllning till amerikansk filmtradition
istället. Här finns många starka
skådespelarinsatser även vad beträffar biroller.
Robert De Niro åstadkommer en av sitt livs prestationer,
då han gestaltar Noodles i två olika åldrar, och
Jennifer Connelly var bara ett barn, när filmen spelades in, men
är ändå minnesvärd.
Bonusmaterialet bjuder bland annat på en sevärd dokumentärer. Eftersom Leone avled innan filmen kunde ges ut på dvd, får vi ett initierat kommentarspår med kritikern Richard Schickel istället för regissören själv.
© Torgny Lilja för Starway Reviews