Apocalypse Now
Redux (1979)
Betyg: 
Kapten Benjamin Willard befinner sig sedan en vecka i Saigon, där
han väntar på uppdrag. Amerikanska
stridshelikoptrar flyger över den vietnamesiska
djungeln, som brinner av napalm, och vi hör en halvt slocknad
Jim Morrison sjunga: "This is the end".
I taket på hotellrummet
roterar en fläkt likt helikoptrarnas rotorblad, medan bakruset
bränner i den amerikanske kaptenens huvud. Willard har nyligen
återvänt från en kort tids ledighet i USA, där
han har gått med på fruns begäran om skilsmässa. När två amerikanska
soldater knackar på dörren,
följer Willard dem motvilligt till arméhögkvarteret
och får träffa några högt uppsatta
militärer.
Över en måltid informerar högkvarteret Willard om hur en amerikansk överste vid namn Walter Kurtz inne i djungeln skapat en personkult kring sig själv och härskar över lokalbefolkningen med brutala metoder. Willards uppdrag blir att via floden Nung (verklighetens Mekong) bege sig över gränsen till Kambodja och oskadliggöra Kurtz, som ignorerar alla order från militärledningen.
Apocalypse Now har kallats för "den samtida
amerikanska och internationella filmkonstens främsta verk".
Filmen bygger i stora drag på Joseph Conrads roman
Mörkrets hjärta (1902), men manusförfattarna John Milius och
Francis Ford Coppola har flyttat handlingen
från förra sekelskiftets Afrika till Sydostasien vid tiden
för Vietnamkriget. Liksom i den litterära förlagan
färdas båtens besättning inte bara allt längre
bort från civilisationen utan också in i människans
själ, samtidigt som berättelsen är en kritik
av västerlandets inblandning i främmande kulturer.
Den amerikanske journalisten, som dyker i en av slutscenerna, yttrar
i ett sammanhang följande: "This is the way the fucking world ends.
Look at this fuckin' shit we're in, man. Not with a bang, but with a
whimper, and with a whimper, I'm fucking splitting, Jack." Orden
är en allusion på T.S. Eliots dikt "The Hollow Men", vars slutrader
lyder: "This is the way the world ends/ Not
with a bang but with a whimper."
Conrads Mörkrets hjärta inspirerade Eliots "The Hollow Men", men när Kurtz i filmen reciterar dikten, utelämnar han dess första rad, som lyder: "Mistah Kurtz — he dead". Ytterligare allusioner på Eliot är glimtar av omslagen till böckerna Jessie Westons From Ritual to Romance och Sir James George Frazers The Golden Bough, som båda ligger till grund för dikcykeln Det öde landet.
Uttrycket "apokalyps" är grekiska för uppenbarelse och
syftar ofta på berättelsen om världens
undergång i Bibeln. "Apocalypse Now" är i denna film ett
slagord som målats på en mur i Kurtz läger, medan
"Redux" betyder att återkomma från krig eller exil. I
detta sammanhang syftar formuleringen på hur Coppolas mästerverk från
1979 har restaurerats
digitalt och försetts med 53 minuter av aldrig tidigare visat material.
Vi får i en av dessa nytillkomna scener se hur överstelöjtnant Bill Kilgore säger sig tycka om "doften av napalm på morgonen", medan han försöker surfa på havsvågorna under ett amerikanskt bombanfall. Vidare berättar den restaurerade filmen om utvikningsflickorna från Playboy, som nödlandat med sin helikopter, och om en isolerad fransk plantage, som är kvar sedan sedan kolonialtiden. Tillkommit har även en scen, där Kurtz läser högt ur en artikel i tidskriften Time Magazine, som visar hur det amerikanska folket har blivit fört bakom ljuset, när det gäller Vietnamfrågan. De bästa scenerna är emellertid de som fanns med i bioversionen.
Handlingen känns dock ganska förutsägbar och blir
därför aldrig riktigt spännade. I ledande roller ser
vi Marlon Brando som överste Kurtz, Martin Sheen som kapten
Willard och Robert Duvall som överstelöjtnant Kilgore.
Harrison Ford spelar överste Lucas, vilket torde vara en
allusion på George Lucas, som regisserade Ford i filmerna
American Graffiti (1973) och Star Wars (1977).
Apocalypse Now blev nominerad till sex Oscar, bland annat för bästa film, och vann i klasserna ljud och foto. Såsom bonus på dvd:n, som har perfekt bild och suggestivt surroundljud, bifogas den fortfarande bortklippta slutscenen, vars brinnande inferno anknyter till inledningen.
Under perioden 1964–75 fällde USA drygt sju miljoner ton
bomber över Vietnam, vilket var mer än dubbelt den
mängd som sammanlagt fälldes i Europa och Asien under
andra världskriget. Någonstans mellan två och tre miljoner
vietnameser beräknas ha dött som en direkt följd av
kriget, där många drabbade var civila. I Vietnam omkom
samtidigt ca 58 230 amerikaner, medan ca 1 900
rapporterades saknade.
Det högsta antalet amerikanska soldater som befann sig i området vid en och samma tidpunkt var drygt 569 000. Till detta kommer de ca 1,2 miljoner ur USA:s krigsmakt, som var stationerade på annat håll.
© Torgny Lilja för Starway Reviews